Möt matrikets unga leverantörer: Systrarna på Österlen drömmer om att fler ska välja svenska äpplen
Tanken på att driva företag ihop hade aldrig slagit dem, men så blev gården med fruktodling på Österlen till salu. Nu skördar systrarna Nilsson äpplen till Matriket för sjätte säsongen och drömmer om att svensk frukt ska få ta större plats i kundkorgarna.
Höstsolen letar sig fram genom bladverken på de sista raderna av äppelträd som fortfarande dignar av frukt. Mitt emellan dem rullar en självgående maskin. På varsin sida om den står två äppelplockare, höjda en bit över marken för att nå frukten högst upp. De plockar varsamt, granskar frukten och placerar krispigt rödgröna äpplen på maskinens rullband. Låda efter låda fylls med frukt.
– Alla äpplen som går till konsument plockas för hand. Svenska äpplen har ett tunt skal, så de är väldigt känsliga för stötar. Första lilla stöt blir ett blåmärke som gör att de kommer att sorteras bort, säger Madeleine Nilsson.
Endast vart fjärde äpple är svenskt
Systrarnas fruktodlingar täcker cirka 40 hektar, vackert belägna vid den skånska östkusten. Främst odlar de äpplen men även päron som också säljs hos Lidl, samt plommon och körsbär. Att driva fruktodling handlar om långsiktig planering. Med sina 33 och 35 år har Alexandra och Madeleine Nilsson en lång tidshorisont för att utveckla gården Orelund och bidra till en ökad konsumtion av svensk frukt. I dag är endast vart fjärde äpple som konsumeras i Sverige inhemskt producerat, en siffra de hoppas ska öka – då skulle det vara ännu roligare att vara fruktodlare, säger de.
– Varför man ska välja svenska äpplen är först och främst för smakens skull. Ett svenskt äpple har en fin balans mellan syrlighet och sötma, och ett fint krisp nu på hösten. Det sticker ut jämfört med de utländska sorterna som har lite mer platt smak, tycker jag. Det handlar också om att vi ska gynna vår inhemska produktion och värna om det vi producerar i vårt eget land, säger Madeleine Nilsson.
Annonsen som förändrade allt
Hon och Alexandra tillhör Sveriges yngre lantbrukare, medelåldern idag ligger på 59 år. Yrkesvalet var inte självklart för dem, trots att de trivs på landet och är uppvuxna med föräldrar som sysslat med växtodling. Men så dök det upp en annons som förändrade allt.
– Madde delade länken till annonsen i vår familjegrupp och skrev: “Orelund är fint”. Samma helg åkte vi dit och tittade, så det gick verkligen snabbt, berättar Alexandra.
Några månader senare hade de tagit över gården. Trots att de aldrig tänkt på att driva lantbruk ihop kände de sig manade, de ville tillbaka till hemtrakterna och förstod att deras yrkesbakgrunder skulle komplettera varandra: Madeleine är lantmätare, Alexandra är ekonom. De trivs med att jobba tillsammans, och tycker att det bästa med att bedriva lantbruk är friheten och variationen – och stoltheten över det de odlar.
– Man lägger ett helt odlingsår på någonting som man vill ska bli det absolut bästa. Olika förutsättningar kan ibland sätta käppar i hjulet, men känslan när man skördar frukten på hösten och den ser bra ut är väldigt speciell, säger Alexandra.
Vädret är en utmaning
Framför allt kan vädret ställa till det, att jobba under bar himmel är utmanande:
– Det kan vara hagelskurar, frost, insektsproblem… Man arbetar en hel säsong med en produkt som man inte har sålt ännu, och man vet inte hur utfallet blir. Det är såklart en sårbarhet, säger Madeleine och får medhåll av Alexandra:
– Äppelträden börjar vi beskära redan i januari och det är först på hösten vi ska skörda - under det spannet kan det ha hänt rätt så mycket.
Förra årets frost innebar exempelvis att 70 procent av äppelsorten Aroma behövde sorteras bort. Årets skörd ser mycket bättre ut, och nästan alla äpplen kommer att kunna gå till konsument.
Osäkerheten kring hur mycket frukt som kommer att kunna säljas, i kombination med höga fasta kostnader, gör att det finns en strukturell lönsamhetsutmaning i branschen. Och det är något som kan utgöra ett hinder när det gäller att locka fler unga, menar Madeleine Nilsson.
– Lönsamheten är kanske inte alltid den bästa, och då är det inte jättemotiverande att driva ett lantbruksföretag. Samtidigt ska vi alla ha mat på borden, så ekvationen går inte riktigt ihop. För att motivera nästa generation att fortsätta driva lantbruksföretag tror jag att man måste se till att det finns en lönsamhet, säger hon.
Ökad konsumtion av svenska råvaror
Ett sätt att förbättra lönsamheten och motivera nästa generation är just att verka för en ökad konsumtion av svenska råvaror. Här ser systrarna ett hinder i hur konsumenten uppfattar den svenska frukten.
– Den importerade frukten kan ibland se lite mer tilltalande ut, för den är oftast helt fläckfri. Medan de svenska äpplena påverkas mer av hur länge den ligger ute i butik, säger Alexandra och får medhåll av sin syster.
– Eftersom de är stötkänsliga påverkas de av många hanteringar, från odling till butik. För att konsumenterna ska välja att handla de svenska äpplena måste vi steppa upp – genom hela ledet – från odlare till grossist till butik. Vi kanske även måste jobba med lite tåligare sorter.
Ett långsiktigt hållbart lantbruk
Som unga lantbrukare ser systrarna inte bara utmaningar, utan också möjligheter. De vill bedriva ett långsiktigt hållbart jordbruk, där de använder naturens resurser så effektivt som möjligt, och tar även ett stort socialt ansvar.
– För oss handlar hållbarhet mycket om att vara en hållbar arbetsplats, som inte sliter ut sina medarbetare. Vi har exempelvis tagit bort vissa arbetsmoment för att jobbet inte ska vara så slitsamt. Vi vill att våra medarbetare ska komma tillbaka, säger Madeleine Nilsson.
Den sjätte säsongen för systrarna Nilsson på Orelund är snart till ända. Lådor av Ingrid-Marie, Aroma och Gloster – för att bara nämna några – har lämnat gården. En del för att ta plats på butikshyllorna, andra för att långtidslagras. Det har varit ett bra äppelår, totalt 1 150 ton. Och att just deras äpplen är en del av Matriket är något de gläds över, säger Madeleine:
– Jag tycker det är superkul att Lidl har gjort en jättesatsning på just svenska råvaror. Det gör att vi når ut till en större publik, att fler får upp ögonen för våra svenska produkter.