Möt Matrikets unga leverantörer: Potatisodlaren Fredrik, 36, om generationsskiften och det svenska mervärdet
Svenska bönder blir allt äldre – men det finns en ny generation lantbrukare som ser hoppfullt på framtiden. En av dem är Fredrik Skyggeson, potatisodlare utanför Falkenberg. Som leverantör till Lidls växande varumärke Matriket vill han bidra till ökat mervärde för svensk mat genom att stärka den biologiska mångfalden och investera i modern teknik som minskar risken för jordbrukets miljöpåverkan.
I en tid då klimatfrågor, livsmedelsberedskap och generationsskifte inom jordbruket står högt på agendan, ser Fredrik Skyggeson ett värde i att utveckla ett modernt lantbruk som tar ansvar för naturen och bidrar till att fler konsumenter väljer svenskproducerad mat.
För två år sedan tog han över gården öster om Falkenberg som funnits i släkten i generationer – och i Fredriks fall fanns det aldrig någon tvekan:
– Intresset har alltid varit så pass stort. Från att jag var liten och hängde med pappa i traktorn så har jag haft inställningen att någon gång ska jag också bli lantbrukare.
Potential för fortsatt expansion
Efter studier på SLU i Alnarp och några yrkesverksamma år som växtodlingsrådgivare med specialområde potatis tog han över gården. Här odlar han matpotatis till Matriket och skördar ungefär 2000 – 2500 ton per år. Med åren har odlingsmarken successivt ökat och Fredrik ser potential för fortsatt expansion. Men parallellt med framgången finns också utmaningar:
– När man odlar något som ska säljas i en grönsaksdisk vill man ju ha en snygg produkt, och självklart god. Det kräver ett väldränerat fält och lagom mycket vatten under en hel säsong. Samtidigt har vi ett väder som tenderar att bli mer lynnigt, och det gör att det blir svårare för varje år att få fram en fin produkt.
Frågor om miljön och ett långsiktigt hållbart jordbruk ligger honom varmt om hjärtat. I slutet av sommaren lyser det gult av solrosor på gården – ett blommande fält som gynnar humlor och bin, och vars frön rapphönsen pickar i sig på hösten och vintern. Dessutom anlägger han skyddszoner mot vattendrag, för att gödningen inte ska spridas för nära inpå och riskera att läcka ut i havet. Allt detta är frivilliga insatser, utöver vad svensk lagstiftning kräver.
– Vill man att konsumenten ska köpa svenska produkter behöver man erbjuda något som skapar mervärden och upplevs som positivt. Blomsterremsor och fältkanter som gynnar den biologiska mångfalden tycker jag är ett jättebra sätt att göra det på.
Starkt miljötänk
Han framhåller att svenskt lantbruk generellt präglas av ett starkt miljötänk och att lagstiftningen sätter en hög standard, exempelvis när det gäller bekämpningsmedel. Bara det ger ett starkt mervärde för konsumenten, menar han. Med modern precisionsteknik kan han dessutom minska risken för övergödning genom att ge grödorna exakt den mängd näring de behöver, baserat på markanalyser.
– Det innebär att vi bara placerar näringsämnena på de platser på fältet där de behövs. På det viset minskar vi miljöpåverkan och ökar både skördarna och kvaliteten till konsument.
Självförsörjning ett mervärde
Men det är inte bara av miljöskäl som Fredrik Skyggeson ser skäl till att välja svenskt.
– Det finns ett mervärde i att ha en egen matproduktion inom landet, så att vi inte är beroende av import. När det gäller potatis är vi självförsörjande till ungefär 95 procent, och det är jättebra.
Med sina 36 år är Fredrik Skyggeson en av Sveriges yngre lantbrukare. Bara 16 procent är 44 år eller yngre – medan 35 procent är över 65.
– Vi behöver en föryngring i lantbrukarkåren, för snart slutar de äldre att odla. Men det är ett väldigt stort steg att bli lantbrukare eftersom man inte riktigt kan planera sin vardag, och det tror jag många drar sig för tyvärr.
Oro över lönsamhet
För honom väger närheten till naturen och det stora intresset tyngre än obekväma arbetstider. Och även om han själv ser positivt på framtiden vet han att oron över lönsamheten kan avskräcka vissa från att ta steget.
– Hos de som satsar finns det en väldigt stor framtidstro, men jag tror att många väljer att inte satsa för att de inte riktigt tror på en god lönsamhet. Det blir enklare att vara anställd hos någon annan än att driva ett eget lantbruk.
Vad behövs för att fler ska våga satsa?
– En stadig lönsamhet över tid och ett stöd från politiskt håll, att man vill satsa på svensk produktion för framtiden.
I över 20 år, ända sedan livsmedelskedjan etablerade sig i Sverige, har Fredrik Skyggeson och hans familj levererat till Lidl.
– Det känns jättebra att få leverera till någon som lyfter fram svenska produkter – producerade efter svenska förhållanden och med bra kvalitet – och som vill lyfta fram det på ett enkelt sätt som konsumenten kan ta del av, säger han.
– Jag hoppas att vi i väldigt många år kan driva ett hållbart, ekonomiskt, miljömässigt bra lantbruk som både uppskattas av konsumenterna och stärker vår inhemska produktion.