Du kanske låter din plastgran stå i vardagsrummet året runt? Eller så köper du på julaftonsmorgon en ståtlig kungsgran. Det kanske är så att du skippar gran helt och hållet. Oavsett hur du väljer att fira jul har vi något för dig. Allt från familjära och klassiska svenska smaker till andra goda alternativ. För oavsett om du äter julskinka eller pasta med pesto på julen så finns vi här för dig. Allt annat vore olidligt.
Äntligen dags för årets stora matfest! Hos oss finner du allt från det svenska julbordets klassiker till italienska delikatesser och lyxiga efterrätter. Helt enkelt en jul på dina villkor. För det är du som bestämmer om det blir ris a la Malta eller färgglada macarons den här julen.
Varje jul är likadan – jakten på det perfekta receptet på pepparkaksdeg. Här kommer ett tips, spara det här receptet så slipper du leta igen.
Att göra pepparkaksdeg är enklare än du tror! Det enda momentet som tar sin lilla tid är att degen måste vila ett dygn. Men det är mödan värt – för den som väntar på något gott får himmelskt goda pepparkakor!
Pepparkakor som pepparkakor kanske du tänker, men det är degen som gör den stora skillnaden. Att baka med en deg som är för hård eller spricker är olidligt. Vårt recept ger dig en smidig, kryddigt god och lättjobbad pepparkaksdeg perfekt för vinterns största högtid.
Något litet du gör kan kännas stort för någon annan. Därför kan du nu vara med och skänka julglädje till människor som inte har råd att köpa julklappar själva, via vår julklappsinsamling med Allwin. Köp en julklapp, märk den med vad som är i och vem den passar för. Lämna paketet i kassan i någon av våra butiker i Stockholm, Göteborg, Malmö eller Lund mellan 9-20 december.
1. Slå in en julklapp, till exempel leksaker, böcker eller annat. Märk julklappen med vem som skulle uppskatta paketet, till exempel lämplig ålder, dam, herr eller unisex. Det går även att lämna in oinslagna presenter som köps direkt i butik.
2. Lämna in julklappen i kassan. Kassapersonalen tar emot julklapparna och samlar dem i kassabåset. Efter avslutat pass lämnar kassapersonalen julklapparna på lämplig plats på lagret.
3. Hämtning sker löpande vid behov av Allwin-förare som förmedlar julklapparna vidare till hjälporganisationer och kyrkor som delar ut julklapparna till barn och vuxna i närområdet.
Att risgrynsgröt kallas för tomtegröt har väldigt lite att göra med den snälle farbror i röda kläder vi kanske ser framför oss idag.
Förr i tiden trodde svenskar att varje gård hade en egen tomte som hjälpte till på gården. För att visa tacksamhet ställde man på julaftonskvällen ut en tallrik gröt på trappen. Gjorde man det inte kunde hemska saker hända. Exempelvis trodde man att gårdstomten kunde bli så arg om han inte fick sin risgrynsgröt att han dödade en kossa. Hårda bud minst sagt! Från början kunde gröten vara gjord på korn, gryn eller mjöl – men från 1800-talet så fick fler människor råd med risgryn. Voila, en tradition var född.
Traditionen att lägga smör i kommer också från det gamla bondesamhället. Tomten kunde vara kräsen och smör var dyrbart. Därför hällde man gärna ner en klick smör mitt i för att blidka honom.
Gröten är fortfarande en viktig del i ett traditionellt julfirande men under tiden med folktro var det än viktigare. Risgrynsgröten fick absolut inte ta slut under julfirandet, det var ett dåligt tecken och innebar otur.
Oavsett om du är rädd för otur eller bara kokar lite extra för att det är gott så är risgrynsgröt en given klassiker än idag. Tacka tomten för det!
Janssons frestelse är ett måste på julbordet – men varför? Vad är historien bakom denna delikatess? Och vem är egentligen Jansson?
Det finns två teorier till namnet. Det ena är att denna juldelikatess uppkallades efter operasångaren Pelle Janzon som levde på 1800-talet. Han var känd på sin tid som en riktig festprisse och brukade bjuda sina gäster på ansjovisgratäng, öl och snaps. Problemet med den här teorin är att Janssons frestelse fick sitt namn ungefär 40 år efter att Pelle gått bort.
Så om det inte är en matglad basbaryton som gett namn till julbordets favorit – vem kan det då vara?
Den andra teorin gör gällande att en dam på Östermalm i Stockholm vid namn Elvira Stigmark en kväll hade en bjudning. Hon bad sin kokerska, Sofie Pauline Brogårde, att döpa ansjovisgratängen sällskapet bjöds på och namnet som valdes var just Janssons frestelse. Namnet fick Brogårde från favoritfilmen ”Janssons frestelse” från 1928. Filmen handlar i korta drag om storbonden Jansson som helt enkelt frestar sin omgivning. Rollen som Jansson spelades av skådespelaren Edvin Adolphson, den tidens svenska Brad Pitt kanske man kan säga.
Så gratängen du varje år äter på julbordet är antagligen döpt efter antingen en filmhunk eller en festprisse. Vilken teori väljer du att tro på?
